Skenande tal

Vanliga symptom som man hittar i olika grad hos de med skenande tal är att:

• Taltempot ofta upplevs som för snabbt och/eller ojämnt.
• Fraserna kommer som skurar av ord.
• Artikulationen är generellt odistinkt och språkljud, stavelser, hela ord och ändelser utelämnas eller "dras ihop".
• Pauser kommer på onaturliga ställen i meningarna så satsmelodin blir ryckig. Talet kan också låta entonigt.
• En ny mening påbörjas mitt i en redan påbörjad mening, ofta i ett försök att omformulera sig men även för att gå vidare utan att avsluta det man påbörjat att säga.
• Personen har svårt att uppfatta signaler om bekräftelse, turtagning och att lyssnaren inte riktigt uppfattade vad som sades.

Symptomen behöver inte förekomma hela tiden, utan kan variera mellan olika situationer. Talet blir ofta tydligare när personen aktivt fokuserar på talet och mer otydligt när personen inte fokuserar på talet. De med skenande tal kan själva vara medvetna om sina svårigheter rent generellt men uppmärksammar det mer sällan i stunden.

Skenande tal förekommer ofta i kombination med andra diagnoser som till exempel stamning. Det är också vanligt att personer med skenande tal har svårigheter med koncentration, uppmärksamhet, språk och/eller samspel.

Skenande tal uppmärksammas oftast inte förrän i skolåldern och är i de flesta fall svårt att diagnostisera före 8-10 års ålder. Vanligast är att diagnosen uppmärksammas först i tonåren.

Bedömning

Personer med skenande tal kommer oftast för samtal och utredning vid flera tillfällen innan behandling påbörjas. Vid besöken genomförs en noggrann kartläggning av talhastighet, talflyt, förståelighet i olika typer av talsituationer samt av språk och kommunikation.

Behandling

Behandlingen läggs upp utifrån individuella behov och kan inriktas på exempelvis talhastighet, artikulation, rytm, språk och samspel.

Behandlingen syftar till att öka personens medvetenhet om sitt tal samt hur det skenande talet påverkar förståeligheten.

Övergripande målsättning med behandlingen är att personen ska kunna göra sig förstådd på ett sätt som känns okej. Vid behov riktas också insatserna mot att stärka tilliten till sin egen kommunikationsförmåga.